Sverige Runt EU + historia i fickformat



A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

		Historia i fickformat - skånsk historia i årtal Del 1 - urtiden till 1499
		1 600 000 000 år sedan. Det skandinaviska urberget bildas. Primitivt liv existerar i haven.
		200 000 000 år sedan. Längs stora sprickzoner som löper tvärs genom Skåne pressas stora åsar av urberg upp. De eroderas gradvis ner av vatten och vind, varvid slam och grus sköljs ut över låglandet runtomkring. De skånska åsarna - Kullaberg, Hallandsås, Söderåsen, Rommelåsen och Linderödsåsen - har bildats. De däggdjur som existerar vid denna tid och blir anfäder till människor och andra primater är små råttliknande djur.
		150 000 000 år sedan. Stora reptiler lever i Skåne. I en gruvgång i Risekatslösa mellan Bjuv och Billesholm har fossil av en stor ödla påträffats.
		100 000 000 år sedan. Större delen av Skåne är täckt av hav. Området nära nuvarande Kristianstad är en skärgård där en del urbergsknallar sticker upp ovanför vattenytan. På vissa håll har jordskorpan sjunkit så djupt att kalkhaltiga avlagringar bildats - bland annat vid nuvarande Limhamn, Tykarp och Ivö. På Ivön har man funnit rester av en krokodil som fått namnet Aigialosuchus villandensis, "havsbrännings-krokodilen från Villand".
		65 000 000 år sedan. Omfattande vulkanisk aktivitet vid nuvarande Kullaberg.
		1 000 000 år sedan. Den senaste perioden med nedisningar inleds. Primitiva människor börjar uppträda på jorden.
		300 000 år sedan. I Danmark har man påträffat fynd av slagna stenar från denna tid, vilket visar att människor vid denna tid levt i Skandinavien - i en period mellan två istider.
		100 000 år sedan. Inlandsis täcker hela Skandinavien och sträcker sig ner i Mellaneuropa. Landskapsbilden i Skåne liknar det inre av Grönland i våra dagar.
		50 000 år sedan. Kort uppehåll mellan istiderna. Mammut, grottbjörn, grottlejon, ren och varg är vanligt förekommande djur i Skåne. Örter och gräs täcker marken, konstant tjäle råder.
		15 000 år sedan. Inlandsisens sydrand ligger vid Skånes södra kust. Som mest är isen mellan 2000 och 2500 meter tjock i Skåne. Isen drar sig tillbaka med ett par hundra meter per år. Kullaberg blir det första isfria området i Sverige.
		12 000 f.Kr [cirka]. De första människorna invandrar söderifrån. De är jägare som följer renarna norrut, uppehåller sig i Skåne under sommaren och sedan återvänder söderut när vintern inträder. Spår av dessa människor har påträffats vid Finjasjön. Miljön i Skåne är tundraliknande och klimatet är kyligt.
		8 000 f.Kr [cirka]. Skåne får sina första permanenta invånare. Vid Segebro nära Malmö har man funnit en boplats från denna tid.
		7 500 f.Kr [cirka]. Den s.k. Maglemosse-kulturen dominerar i Danmark. Den har fått sitt namn efter de offerfynd som påträffats i mossar på Själland. Oftast har det varit hövdingar som offrats till gudarna under svåra tider.
		6 000 f.Kr [cirka]. Östersjön är en insjö med sött vatten - Ancylussjön. Klimatet blir mildare. Björk, pil och tall börjar växa i Skåne. Renarna drar sig allt längre norrut och samtidigt invandrar vildsvin, jättehjortar och uroxar. Från denna tid har man i trakterna av nuvarande Ystad funnit det äldsta kända konstverket på skånsk jord, en inristning på hjorthorn som föreställer ett renjägartält och två renar.
		5 000 f.Kr. [cirka] Från denna tid har boplatser och gravfält påträffats vid Skateholm på skånska sydkusten. Ungefär samtidigt stiger havsvattnet på grund av den smältande inlandsisen. Skåne och Själland som tidigare suttit ihop skiljs nu av vatten - Öresund har bildats. Klimatet är fuktigt och varmt. De skånska skogarna tätnar. Ek, lind och alm börjar bli vanligt förekommande trädslag.
		3 000 f.Kr. [cirka] Den skånska jorden börjar brukas. Nötkreatur och får hålls som husdjur. Nära Simrislund vid nuvarande Simrishamn ristar man in bilder av båtar, solar, yxor, djur och människor. Hällristningen är idag känd under namnet Horsahallen. Befolkningen samlas allt mer i byar.
		2 700 f.Kr. [cirka] Skåningarna börjar begrava sina döda i stendösar. Den s.k. trattbägarkulturen dominerar.
		2 500 f.Kr. [cirka] En av Skånes mäktigaste gånggrifter, Gillhög, uppförs nära Barsebäck. Den byggs av tolv pelarliknande stenar och får ett tak av tre stora block.
		2 000 f.Kr. [cirka] Trattbägarkulturen följs av den s.k. båtyxekulturen som fått sitt namn efter den speciella typ av stridsyxor som läggs i stormännens gravar. Förfäderskult och soldyrkan ingår i den religiösa bilden.
		1500 - 500 f.Kr. [cirka] Bronsålder. Skåningarna importerar brons från Mellaneuropa och betalar med slavar, pälsverk och inte minst bärnsten som finns i riklig mängd utmed skånska syd- och västkusterna. Under denna tid får skåningarna också kännedom om hjulet. Ön Hven, som är en rest av den gamla landförbindelsen mellan Skåne och Själland, börjar bebyggas. Tuna by grundläggs någon gång under denna tid.
		1 000 f.Kr. Kungagraven utanför Kivik anläggs. Den är Sveriges största runda gravanläggning från forntiden, 75 meter i diameter.
		500 f.Kr. Skåningarna börjar tillverka redskap av järn. Likbränning blir det vanligaste gravskicket.
		500 f.Kr. - år 0 [cirka] Kelterna dominerar Mellaneuropa. Skåne och övriga Norden blir under några århundraden avskuret från mycket av kulturutbytet med medelhavsområdet. I södra Europa träder de grekiska och romerska kulturerna nu fram. I trakterna av nuvarande Åhus bedrivs enkel glastillverkning.
		350 f.Kr. Pytheas från Massila [Marseille] seglar till de skandinaviska farvattnen. Vid sin hemkomst berättar han om ett land som kan ha varit Skåne.
		300 f.Kr. [cirka]. Det skånska klimatet försämras. Det blir kyligare och fuktigare. Hirs överges som sädesslag och man börjar i större utsträckning odla råg och havre. De skånska männen byter ut sina kiltliknande benkläder mot byxor. Stenhus uppförs och man börjar bygga stallar och ladugårdar åt boskapen. En del skåningar, bland annat förfäderna till det germanfolk som senare blivit känt som langobarderna, "långskäggen", utvandrar söderut vid denna tid.
		100 f.Kr. [cirka]. Asatron börjar tränga undan äldre trosföreställningar i Skandinavien.
		Tiden runt Kristi födelse. Fynd visar att en enkel smältugn för järn vid denna tid är i drift vid Bjersgård i Gråmanstorps socken. Höns och andra fjäderfä börjar hållas som nyttodjur. Danernas stammar utvandrar från nordvästra Skåne och erövrar de danska öarna som har en herulsk befolkning.
		Århundradena efter Kristi födelse. Det romerska imperiet når sin höjdpunkt och influenser därifrån når också skåningarna. I Löderup har man påträffat en skatt med flera hundra romerska guldmynt. De skånska krigarna börjar i likhet med de romerska legionärerna bära brynjor i strid. Glasbägare och smycken dyker upp.
		150. Ptolemaios av Alexandria ritar ut Skåne på en karta över östersjöländerna.
		200. En skånsk kung som ska ha burit namnet Skalk har omnämnts från ungefär denna tid. Om Skalk berättas bland annat att han slagits på gotakungen Gestiblinders sida mot svearna. Det är emellertid högst oklart om Skalk verkligen existerat eller om han är en ren sagofigur.
		200 - 1000. Uppåkra nära nuvarande Lund är en av de mest betydande orterna i det dåvarande Skåne.
		380-talet. Stormannen Alaric är enligt hävderna kung av Skåne ["Rex Scaniae"]. Hans högkvarter sägs ha legat i närheten av nuvarande Sölvesborg.
		400 - 500. Åtskilliga vapen- och offerfynd från denna tid vittnar om att olika skånska stammar, anförda av hövdingar och småkungar, legat i fejd med varandra.
		500 [cirka]. De första skånska runorna huggs in. Den förste danske kung som man med all säkerhet vet har existerat omnämns i frankiska riksannaler under namnet Chrochilaick, en frankisk version av det nordiska namnet Hugleik. En fornborg uppförs på Stenshuvud.
		500-talet. En dansk kung vid namn Rolf Krake omnämns i den av Saxo bearbetade Bjarkamál. Hans historiska existens är osäker. I Skåne bildar hadbarerna, som utvandrat från trakterna kring nedre Elbe, en krigisk aristokrati. Den främsta ätten omtalas som "Skoljdungaätten" och antas haft sitt säte i Leira [Lerberget] i nordvästra Skåne. En mäktig bondehövding vid namn Swale omnämns. Troligen är det från honom ortsnamnet Svalöv härstammar. En annan storman som omtalas från denna tid är Halfdan Branafastre, svåger till Rolf Krake. Halfdan påstås ha regerat över i varje fall en del av Skåne och lär ha varit ovanligt berest. I "Halfdan Branafastres saga" berättas att han färdats ända till Bjarmaland [norra Ryssland] där han under en längre tid vistas hos en kvinna vid namn Brana [Branafastre betyder helt enkelt "Branas fosterson"]. Han sägs ha stupat ombord på sitt skepp Drakan-Skryt under ett sjöslag i "Eyrarsund", dvs Öresund, i strid med en av sina rivaler, Sorle den starke.
		550. Den romersk-gotiske historieskrivaren Jordanes nämner i en beskrivning över Norden ett antal skånska stammar, bland annat bjäringarna och tjuteborna.
		500 - 800. Det är troligen någon gång under den här perioden som Ale stenar, det nuvarande Sveriges största skeppsättning, anläggs vid Kåseberga i sydöstra Skåne.
		600. Enligt "Hervarasagan" har Skåne enats till ett rike, det s.k. Lundalandet, med Halvdan Frodeson som kung. En boplats tar form vid platsen för nuvarande Trelleborg.
		600-talet. Flera skånska kungar nämns i sägnerna från detta århundrade. Om Hjorvard Ylfing sägs att han var gift med Rolf Krakes syster Skuld. Om Simon Snare berättas att han ska ha härskat över landet under seklets första del. Han dräptes av danekungen Sivard, som i sin tur fälldes av Sibbe Uddsen, vilken därefter utropade sig till skånsk kung med säte i Sibbarp. I slutet av århundradet härskade - enligt sägnerna - Ostmar som uppges fått sin kungavärdighet genom lottdragning. Detta ägde rum på en gård i Luggude härad och platsen fick genom detta bära namnet Löddestad ["Lottstad"].
		700 [cirka]. Roar Halfdansön omnämns som skånsk kung.
		700-talet. Historiskt osäkra källor berättar om en skånsk kung som ska ha burit namnet Harald Gamle Waldarsen och som ska ha haft sitt säte i Västra Karaby i Harjagers härad. Han uppges ha varit gift med den jylländska kungadottern Hildur Hognesdatter. Det berättas om Harald att han ska ha hämnats mordet på sin far, Waldar Roarsens, genom att döda dennes baneman, lydkungen Weset. Harald fick sedermera titeln "överkonung" av Skåne, men lär även ha härskat över Northumberland i England.
		730 [cirka]. En handelsplats börjar ta form nära Helge ås mynning vid Åhus.
		793. Det första kända vikingaöverfallet äger rum. Nordmän plundrar och bränner klostret Lindisfarne på den engelska östkusten.
		800 [cirka]. Karl den store är kejsare över frankerriket. Skånska vikingar avseglar västerut. Ett enkelt färjeläge finns på den plats där Helsingborg så småningom grundas. Åhus har utvecklats till ett betydande handels- och marknadscentrum. Snorre Sturlasson berättar om Ivar Vidfavne som vid denna tid ska ha varit kung över det första nordiska storriket. Ivar sägs ha varit född på Ivön som son till Halfdan Snjælle. Under en tids vistelse i Northumberland får Ivar bud om att fadern mördats, varpå han skyndsamt beger sig hem till Skåne för att göra sig till herre över landet. Han går ut i ett hämndkrig mot sin främste rival Ingjald Illråde och dennes dotter Åsa vilka till sist begår självmord för att inte riskera att falla i Ivars händer. Enligt Snorre härskar Ivar till sist över ett mäktigt imperium som omfattar både daneväldet, sveaväldet, Saxland i norra Tyskland samt de baltiska kustregionerna ["Österland"].
		800-talet. Från denna tid finns det en hel del skånskklingande ortnamn i England och Normandie, vilket vittnar om de skånska vikingarnas färder.
		810. Inbördeskrig i daneriket sedan kung Godfred mördats och hans brorsöner Sigrid, Anulo och Hemming börjat kämpa om makten. Striderna underblåses av frankerna.
		811. I samband med fredsförhandlingar mellan danerna och frankerriket nämns en skåning vid namn i ett skriftligt dokument första gången - stormannen "Osfrid av Sconauwe".
		813. Stormannen Harald Krak blandar sig i tronföljdsstriderna i daneriket, men fördrivs av Godfreds söner. Med stöd av den frankiske kejsaren Ludvig den fromme återvänder han snart och tilltvingar sig värdigheten som medregent.
		826. Benediktermunken Ansgar från Bremen predikar den kristna läran bland de hedniska danskarna. Harald Krak och ett hundratal daner låter döpa sig i Mainz av ärkebiskop Otgar.
		840 [cirka]. Danska, skånska och andra nordiska vikingar härjar i England och sprider skräck inte minst bland munkar vars kloster systematiskt plundras. Om den danske vikingen Ragnar Lodbrok berättas att han vid denna tid dödas i strid mot den engelske kungen Ella. Enligt sägnen ska Lodbrok ha tillfångatagits och därefter kastats i en ormgrop. Det berättas vidare att en av Ragnars söner, Sigurd Ormöga, vid delningen av faderns rike fått Skåne, Halland, Viken [Bohuslän] samt de danska öarna på sin lott.
		845. Danska vikingar överfaller och plundrar Hamburg, vars ärkebiskop Ansgar tvingas ta sin tillflykt till Bremen.
		850 [cirka]. Det danska enhetsriket börjar ta form. Ett slags politisk samhörighet existerar mellan Skåne och Danmark.
		860. Ragvald Jarl är kung i Skåne.
		892. Den skånske stormannen Gånge-Rolf företar ett vikingatåg i England.
		900. I en anglosaxisk historieskrivning nämns namnet Danmark för första gången.
		911. Gånge-Rolf får av kejsar Karl den Enkle hertigdömet Normandie som förläning. Normandiska ortsnamn som stammar från denna tid och som klingar skånskt är Bourguebu [Borgeby], Yvetot [Ivetofta], Fultot [Fulltofta] och Claxtorp [Klagstorp] m fl.
		936. Unni, ärkebiskop av Bremen, uppvaktar danekungen Gorm den gamle med förhoppningen att kunna omvända denne till kristendomen, men utan att få gehör. Om Gorm den gamle, Danmarks siste hedniske kung, berättar samtida källor att han är lat och overksam och att den verklige regenten är hans energiska och målmedvetna hustru, drottning Thyra. Under deras tid vid makten besegras ett antal småkungadömen vid danska sydgränsen. Dannevirke, den stora försvarsvallen i söder, förstärks och utvidgas.
		940. Gorm den gamle dör. För sista gången blir en dansk kung gravsatt enligt hednisk ritual. Sonen Harald, med tillnamnet Blåtand, bestiger tronen. Den norske vikingakonungen Håkon den gode härjar i Skåne.
		950. Harald Blåtand låter döpa sig och blir Danmarks förste kristne kung. Adaldag, ärkebiskop av Hamburg, ger danska biskopar uppdraget att predika Kristi lära i Skåne.
		960-983. Skåne är under den här tiden ett självständigt kungarike under kung Harald Strut.
		980-talet. Jomsvikingen Styrbjörn Starke seglar norrut med en stor flotta där många skånska vikingar ingår. I ett slag nära Uppsala besegras de av sveakungen Erik Segersäll.
		986. Harald Blåtand stupar i vikingafästet Jomsborg i strid mot sin upproriske son Svend. Han gravsätts i Trefaldighetskyrkan i Roskilde, som han eventuellt lagt grundstenen till. Svend bestiger tronen som kung Svend Tveskägg. Det uppges att han efter faderns död tillfångatagits av jomsvikingar, men friköpts av danska kvinnor och att han som tack för detta instiftade en lag om att kvinnorna i Danmark skulle få halv arvslott efter sin make och sina föräldrar.
		986-989. Toke Gormsen omnämns som kung av Skåne.
		990 [cirka]. Staden Lund anläggs. På platsen har troligtvis en hednisk offerlund legat, därav namnet. En träkyrka uppförs i staden på befallning av Svend Tveskägg. Det är den första kyrka som byggs inom det nuvarande Sveriges gränser.
		995. Norske kungen Olav Trygvasson landstiger i Skåne och besegrar i en batalj en skånsk vikingahär.
		1000 [cirka]. Olof Skötkonung är kung över götar och svear. Han är förmodligen Sveriges förste kristne kung. Ett stort sjöslag utkämpas mellan nordiska vikingaflottor vid en plats benämnd Svolder. Slaget står mellan Olof Skötkonung och Svend Tveskägg på ena sidan och Olof Trygvasson på den andra. Enligt vissa historiker är Svolder identiskt med Hven.
		1000-talet. Klimatet blir varmare. I Skåne sker en omfattande nyodling och folkökning.
		1010. I Tullstorp reses en runsten med inskriptionen "Glippe och Åse reste detta minnesmärke efter Ulf".
		1013. Större delen av England läggs under dansk överhöghet.
		1014. Harald, äldste son till Svend Tveskägg och drottning Gunhild, bestiger tronen som Harald II.
		1018. Harald II dör ogift och barnlös. På S:t Libers hög utanför Lund hyllas hans yngre bror Knud [Knud I] som Danmarks kung med tillnamnet "den store".
		1019. Knud I ingår äktenskap med Emma, tidigare gift med kung Aelthlred av England som dött i exil i Normandie dit han begett sig på flykt undan Svend Tveskägg.
		1020. Ett myntverk anläggs i Lund.
		1022. Knud I leder ett korståg mot de hedniska venderna i nordöstra Tyskland.
		1025. I en isländsk dikt nämns "fagra kvinnor från Lund" - första gången som de skånska kvinnorna omnämns i litteraturen.
		1026. Knud den store besegrar den norske kungen Olav Haraldsson och den svenske kungen Anund Jakob i ett stort slag vid Helgeå. Två år senare utropar sig Knud till kung också över Norge.
		1027. Knud den store blir länsherre över Skottland. I Snorre Sturlassons Konungasagor omtalas Hallands Väderö för första gången.
		1035. Kung Knud avlider i England. Hans son Hardeknud tar danska tronen i besittning.
		1040. Hardeknud blir kung av England. Han gör sig snabbt illa beryktad för sin grymhet och girighet. Hans halvbror Alfred intrigerar mot honom, men grips under ett besök i London, fängslas och får ögonen utstuckna.
		1042. Det danska väldet i England upphör när Hardeknud dör av hjärtslag på sitt residens i London. Magnus den gode, son till Norges kung Olaf den helige och hans frilla Afhild, blir dansk kung enligt en överenskommelse som tidigare träffats med Hardeknud. Detta uppskattas inte alls av den danske jarlen Svend, sonen till Svend Tveskäggs dotter Estrid. Svend som själv eftersträvar kungakronan gör uppror, men hans trupper besegras och själv tvingas han gå i landsflykt i Sverige.
		1043. Byn Havn, föregångare till staden Köpenhamn, grundas.
		1047. Kung Magnus avlider. Svend återvänder i all hast till Skåne och låter sig utropas till kung av Danmark, med kungatiteln Svend II Estridsen. Han är den ende danske kung som tagit sitt efternamn efter modern.
		1047-74. Dalby Heligkorskyrka i Dalby utanför Lund uppförs. Den är numera Skånes äldsta kyrka.
		1050 [cirka]. Danmark är helt kristnat. De sista hedningarna har gått till dopet - en del frivilligt, andra under tvång.
		1060. Skåne indelas i två stift, Lunds och Dalbys. Henrik, som tidigare tjänstgjort på Orkneyöarna blir biskop i Lund, medan Egino får samma befattning i Dalby. Adam av Bremen beskriver ogillande Henrik som "den fete" och uppger att han skulle ha dött av "fylleslag".
		1074. I sin krönika över det hamburg-bremiska ärkestiftets historia beskriver Adam av Bremen Skåne som det vackraste landskapet i Danmark. Samma år avlider Svend Estridsen och en häftig maktkamp om kungakronan bryter ut. Det är många som slåss om makten - Svend hade under sin regeringstid minst fyra hustrur och ett otal älskarinnor och sägs ha efterlämnat en barnaskara på nitton personer. Sonen Harald Hén går segrande ur striden och låter med stöd av landets stormän och bönder utropa sig till kung. Flera av hans bröder gör omgående uppror och inte ens ett brev från påven Gregorius II, som manar till fred, lyckas avvärja fientligheterna.
		1080. Harald Hén avlider. Han blir som förste danske kung gravsatt i Dalby kyrka. Halvbrodern Knud, en av Sven Estridsens många oäkta söner, befinner sig i Sverige när han nås av dödsbudet. Han beger sig hem, kräver och får kungavärdigheten och låter kröna sig som Knud II med tillnamnet "den helige".
		1085. I ett gåvobrev från Knud den helige nämns Helsingborg och Lomma första gången i ett officiellt dokument. Katedralskolan i Lund - Nordeuropas äldsta läroanstalt - tas i bruk.
		1086. Inbördeskrig i Danmark. Kung Knud som gjort sig impopulär efter stora skattehöjningar huggs ner av upprorsmän i en kyrka i Odense. Den återerövring av England som han haft som mål blir därför aldrig av, och härmed kan vikingatiden anses vara avslutad. Knud efterträds på tronen av sin bror Olof som får tillnamnet Hunger eftersom svår missväxt råder under hela hans regeringstid. Olof motsätter sig också att hans mördade bror ska helgonförklaras, men tvingas böja sig för kyrkans krav.
		1089. Asser Svensson blir biskop i Lund.
		1095. Olof Hunger avlider. Ny dansk kung blir hans halvbror Erik [Erik I Ejegod].
		1098. Kung Erik av Danmark besöker påven i Rom och framför önskemål om att ett danskt ärkebiskopssäte ska inrättas.
		1100-talet. Sillen börjar gå till i stora stim utmed de skånska syd- och västkusterna. Skanör och Falsterbo utvecklas till betydande fiskemarknader. Kalkbrytning påbörjas i Tykarp.
		1100 [cirka]. Stadsbebyggelse börjar utvecklas i Vä. I Skåne finns över 300 kyrkor. De flesta är s.k. stavkyrkor, uppförda i stående timmer. Fortsatta dansk-skånska korståg mot venderna.
		1101. Kung Erik deltar i ett nordiskt trekungamöte vid Göta älvs mynning - det första toppmötet i sitt slag i Norden.
		1103-1104. Lund blir Nordens första ärkestift och Asser Svensson blir den förste ärkebiskopen. Den skånska kyrkan har härmed frigjorts från det hamburg-bremiska ärkestiftet. Nuvarande domkyrka börjar byggas.
		1104. Kung Erik dör och efterträds av sin halvbror Niels.
		1113. Den danska hären, ledd av kung Niels, lider ett svårt nederlag mot vendiska styrkor utanför Lytjenburg.
		1120. I en kyrklig handling nämns orten Kävlinge [Kyflingi] i skrift första gången.
		1124. Sigurd Jorsalafarare, norsk kung, härjar i östra Skåne. Tumathorp bränns ner.
		1131. Blodigt inbördeskrig i Danmark på grund av stridigheter om vem som ska efterträda kung Niels på tronen. Tronpredentaten Knud Lavard mördas av Niels son Magnus, varpå Knuds halvbror Erik Emunes tillsammans med ärkebiskop Asser i spetsen för en skånsk här tar strid mot mördaren.
		1134. Det danska inbördeskriget kulminerar med det blodiga slaget i Fotevik i Skåne där kungens här drabbar samman med upprorsmännen. De upproriska vinner stort och Magnus stupar under striderna. Kung Niels lyckas undkomma, men blir senare samma år mördad i Slesvig av några av Knuds anhängare. Erik hyllas på S:t Libers hög som kung [Erik Emunes] och gör strax efteråt Lund till Danmarks huvudstad. Han gifter sig med Malmfred, född i Ryssland som dotter till furst Mtsislav [Harald]. Erik regerar synnerligen despotiskt; två av sina brorsöner låter han dränka och otaliga motståndare blir slagna i järn eller avrättade.
		1137. Oluf, son till den jylländske tidigare medkungen Harald Kesja, kräver sin rätt till Danmarks tron, vilket kung Erik bryskt avvisar. Oluf gör ett försök att med sina män överfalla och döda Erik på kungsgården Arvelund i sydöstra Skåne. Överfallet misslyckas och Oluf flyr till Sverige. Senare under året företar kung Erik ett härnadståg mot Norge, men misslyckas med att erövra landet. På hemvägen mördas han av stormannen Sorteplov under ett tingsmöte i Ribe. Ingen av de närvarande försöker stoppa mördaren. Hans brorson Erik [den lame] blir ny dansk kung. Han är en mycket from regent som ägnar sin mesta tid åt att låta uppföra nya kyrkor i landet. Politiskt är han vek och obeslutsam.
		1139. Oluf Haraldsen landstiger med sin här på Själland och med detta inleds ett synnerligen blodigt inbördeskrig som under fyra års tid böljar fram och tillbaka över Själland och Skåne. Påven i Rom låter bannlysa Oluf sedan denne slagit ihjäl en dansk biskop.
		1140. Oluf Haraldsen sätter sig i besittning av Lund och jagar bort den kungatrogne ärkebiskopen Eskil. Han utropar sig senare till skånsk kung. Från Lund regerar han ett självständigt Skåne, där det under en tid finns två ärkebiskopar, en dansk i Lund och en skånsk i Dalby.
		1143. Kung Oluf stupar i slaget vid Tjutebro nära nuvarande Landskrona i kamp mot kung Erik lames här.
		1144. Herrevadskloster grundas av ärkebiskop Eskil. Munkarna inkallas från Citeaux.
		1145. Lunds domkyrka invigs. Eslöv [Haeslef] nämns i skrift första gången.
		1146. Danmark delas i två kungadömen sedan Erik Lam efter misslyckade krig mot venderna abdikerat och gått i kloster. Skåningarna väljar Erik Emunes son Svend Grathe till kung över Skåne och Själland, medan jylländarna sätter upp Knud III på tronen. Fiendeskapen mellan de båda kungarna är stark redan från början, även om de lyckas enas om ett gemensamt fälttåg mot venderna.
		1149. Ärkebiskop Eskil i Lund försöker medla mellan Svend och Knud, men trots detta bryter krig ut mellan de två rivalerna. I slagen vid Viborg och Höje Tåstrup tilldelas Knuds här stora förluster. Upprymd av sina segrar vill kung Svend demonstrera sin makt också över kyrkan och förödmjukar Eskil genom att hissa upp honom i en korg under valven i Lunds domkyrka. När ärkebiskopen senare släpps ner hotar han kungen med att påven kommer att lysa interdikt [påvlig bannlysning] över hela Danmark som straff för kungens tilltag. Svend blir skrämd av detta och gör botgöring genom att skänka Hammershus slott på Bornholm till ärkebiskopen.
		1150-talet. Nya skånska korståg mot venderna.
		1154. Efter ett misslyckat krig mot Sverige tröttnar danskarna på kung Svend och han tvingas fly från Skåne. Knud III blir med stöd av den tyske kejsaren Fredrik Barbarossa ny kung över Skåne.
		1157. Ett förlikningsmöte hålls i Lolland mellan de olika tronpredentaterna. Danmark delas i tre kungadömen med Svend som kung över Skåne, Knud över Själland och Fyn, och Svends kusin Valdemar över Jylland. Under ett "blodsgille" i Roskilde strax efteråt mördas Knud av Svends underhuggare. Valdemar går i krig mot sin kusin och fäller honom i ett slag på Grathe hed. Valdemar blir ensam kung över hela Danmark, till vilket nu även Skåne hör. Valdemar, som fått sitt namn efter sin morfar, den ryske storfursten Vladimir, blir känd som "den store".
		1158. Kung Valdemar utser sin fosterbror Absalon till biskop i Roskilde.
		1160-talet. Flera danska försök att återta Norge görs, men inget av dem lyckas. Övedskloster anläggs vid Vombsjön.
		1161. Efter en bitter fejd med kung Valdemar tvingas ärkebiskop Eskil att gå i landsflykt. Sankt Nikolai kyrka i Simrishamn omnämns.
		1169. Danskarna intar vendernas fästning Arkona på Rügen och tilldelar med detta venderna ett slag som de aldrig hämtar sig ifrån. Skånska korsfarare förstör en staty av vendernas hedniske gud Svantevits.
		1175. Tegelsten börjar användas i Danmark. Ystad får stadsrättigheter.
		1177. Absalon blir ny ärkebiskop i Lund. Valdemars son Knud, som i Ringsted krönts till "medkung", gifter sig i Lunds domkyrka med drottning Gertrud av Sachsen.
		1180. Absalon gör sig starkt impopulär hos den skånska allmogen med sina tunga pålagor i form av biskopstionden och sitt krav på att prästerna måste leva i celibat. Sedan han utlyst interdikt över Skåne revolterar bönderna.
		1181. Absalon låter sin här massakrera en bondehär vid Dösjebro.
		1182. Kung Valdemar dör och sonen Knud bestiger Danmarks tron med konungatiteln Knud IV. Kejsar Barbarossa kräver att Knud ska avlägga länshyllning till honom, men den danske kungen vägrar.
		1183. Harald Olofsson, som av bönderna utropats till kung över Skåne, stupar i en strid vid Lomma å mot kung Knuds och Absalons trupper.
		1184. Hertig Bugislaw av Pommern anfaller Danmark på order av kejsar Barbarossa. De tyska trupperna slås tillbaka av kung Knuds här.
		1185. Det sista korståget mot venderna genomförs.
		1191. Gumlösa kyrka blir Skånes första tegelstenskyrka.
		1197. Danska korsriddare erövrar delar av Estland.
		1199. Under den stora sillamarknaden i Skanör låter kung Knud IV beslagta alla lybska skepp och fängsla alla lybska köpmän. Anledningen är att dessa misstänks sympatisera med den tyske greven Adolf III som hotar att med sin här invadera Danmark.
		1200-talet. Ett gästgiveri anläggs vid Hallandsås. Det får på 1300-talet namnet Margrethetorp efter den danske unionsdrottningen Margrethe och är idag Sveriges äldsta gästgiveri.
		1200. Blodshämnd, ett arv från den hedniska tiden, förbjuds i Skåne enligt en kunglig förordning. En kyrka, S:t Ursula, uppförs på Ivön.
		1202. Knud IV erövrar Holstein. Danmarks sydgräns löper nu ända nere vid Elbe. Kungen avlider senare under året och efterträds av sin bror Valdemar [Valdemar II Sejr]. Han kröns till kung i Lunds domkyrka.
		1203. Celibatet genomdrivs på påvlig befallning inom de danska och skånska kyrkorna.
		1204. Valdemar I erkänns som länsherre över Norge.
		1213. "Skånelagen", en rättshandbok som bygger på ett antal skånska kungsrikslagar från 1100-talet, sammanställs och översätts till latin.
		1214. Den tyske kejsaren Friedrich II erkänner Valdemar som den formelle härskaren över de vendiska länderna och över alla nordtyska stater ner till Elbe.
		1215. Detta år avlider Magnhild från Fulltofta, en ovanligt from kvinna som senare blir Skånes genom tiderna enda lokalhelgon [S:ta Magnhild]. Enligt sägnen dödas hon av en pil. Kvarlevorna hamnar så småningom i Lunds domkyrka.
		1219. Valdemar företar ett korståg till Estland och segrar över dess hedniska stammar i slaget vid Reval. Den danska flaggan - "dannebrogen" - tillkommer i samband med detta.
		1220. Falsterbo fyr, den äldsta fyren i norra Europa, anläggs. Skanör nämns i skrift första gången.
		1222. Enligt ett fördrag med Tyska orden ska kyrkan i Estland lyda under ärkebiskopssätet i Lund.
		1223. Kung Valdemar tas tillsammans med sina söner till fånga av den tyske fursten greve Henrik av Schwerin.
		1224. Nordens första dominikanerkloster grundas i Lund.
		1225. De danska stormännen går i krig mot tyskarna för att befria sin kung, men besegras i slaget vid Mölln. Valdemar friges ur fångenskapen, men tvingas avträda alla danska områden på södra östersjökusten och dessutom svära den tyske kejsaren sin trohetsed. Påven löser inom kort Valdemar från hans ed, men ett försök två år senare att ta tillbaka de förlorade områdena misslyckas och därmed är det danska stormaktsväldet i Östersjön slut.
		1228. Ärkebiskop Andreas Sunesson flyttar in i Ivö borg på Ivön.
		1230. Falsterbo nämns i skrift första gången. Ett spetälskehus öppnas i Lund.
		1231. I "Kong Waldemars Jordebog" tas Hallands Väderö upp som kungens personliga egendom.
		1242. Efter Valdemars död utbryter krig om kungakronan mellan sönerna Erik och Abel.
		1244. Tillfällig vapenvila mellan de kungliga bröderna. Ystad omnämns i ett skriftligt dokument första gången.
		1246. Inbördesstriderna blossar upp på nytt. Odense bränns ner och i större delen av Danmark och Skåne råder anarki.
		1249. Kung Erik fördrivs från Skåne efter ett försök att införa s.k. plogskatt. Försöket gav honom det knappast smickrande tillnamnet "Plovpenning". På många håll i Skåne blir kungens fogdar handgripligen bortjagade av uppretade bönder.
		1250. Erik och Abel sluter fred i Slesvig, men under den efterföljande festen mördas Erik och hans lik kastas i Slien. Abel låter kröna sig till kung i Lunds domkyrka. Under hans tid vid makten utfärdas den första danska landslagen. Utländska köpmän får ökade rättigheter att bedriva handel i landet. Vid svartbrödraklostret i Åhus öppnas Nordens första högskola.
		1252. Kung Abel stupar under ett fälttåg mot friserna. Han efterträds av sin bror Christoffer I som kröns i Lunds domkyrka. Christoffers regeringstid blir mycket orolig, med oupphörliga gränsstrider mot svenskar, norrmän och holsteinare och med flera stora bondeuppror. Dessutom råder hela tiden en bitter fejd mellan kungen och den kraftfulle ärkebiskopen Jacob Erlandssen.
		1255 [cirka]. Ett kloster anläggs i Bäckaskog.
		1257. Trelleborg omnämns i skrift första gången.
		1259. Efter flera år av dispyter mellan kung Cristoffer och ärkebiskop Erlandsen låter kungen fängsla den sistnämnde på dennes gård Gisselberga utanför nuvarande Landskrona. Biskopen förnedras genom att man fäster en hätta av dinglande rävsvansar på hans huvud, varefter han förs till kungsgården Havenskog på Fyn där han kastas i en mörk fängelsehåla. Peder Bang, biskop i Roskilde, svarar med att bannlysa kungen och stänga alla kyrkor i Skåne. Strax efteråt dör kung Cristoffer, eventuellt sedan han druckit förgiftat nattvardsvin i Ribe domkyrka. Ny kung blir hans minderårige son Erik [Erik Klipping]. En förmyndarregering under ledning av Christoffers änka, drottning Margrete Sambiria, styr tills vidare Danmark.
		1260. Kungadottern Sofia gifter sig med prins Valdemar av Sverige. Trelleborg ingår i hennes hemgift. Ett franciskanerkloster grundas i Ystad.
		1261. Efter ett nederlag mot holsteinarna i slaget vid Lohede förs den tolvårige danske kungen och hans mor som fångar till Hamburg.
		1262. Ärkebiskopsgården i Lund som ockuperats av riksföreståndaren hertig Albrekts soldater intas av uppretade skåningar. Albrekt har med änkedrottningens samtycke passat på att lägga beslag på domkapitlets gods medan Jacob Erlandsen suttit fängslad. Den fångne ärkebiskopen friges samma år, men tvingas omedelbart gå i landsflykt.
		1263. Helsingborgs slott som hålls av hertig Albrekts soldater stormas och erövras av skåningar. Hertigen tvingas lämna landet.
		1264. Erik Klipping och Margrete Sambiria friges ur fångenskapen och tillåts återvända till Danmark.
		1267. I Ystad och Trelleborg anläggs gråbrödrakloster. Ett fartyg med ett fyrtiotal prostituerade ombord, vilket avseglat från Rostock med Skanör som destination, förliser och alla ombord drunknar. Prästerskapet i Skåne tolkar detta som Guds hämnd.
		1269. En badstuga öppnas i Lund.
		1274. Jacob Erlandsen lönnmördas i Rügen, sannolikt av danske kungens män.
		1275. Påven häver den bannlysning av de danska kyrkorna som Peder Bang utfärdat. Den lilla fiskestaden Malmhauger - "sandhögarna" - grundas. Den byter senare namn till Malmö.
		1276. Den svenske kungen Magnus Ladulås härjar i Halland och norra Skåne, men slås tillbaka av danska trupper vid Rynebro nära nuvarande Ängelholm.
		1278. Ett svensk-danskt fredsmöte äger rum i Laholm. Mötet avslutas med riddarspel och torneringar.
		1282. I Helsingborg hålls ett s.k. danahof, dvs ett rådsmöte mellan kungen och de främsta dignitärerna inom adel och kyrka. Danmarks första egentliga grundlag antas och en rad förbud mot vad som betraktas som onödig lyx och överflöd antas. Kungliga familjen förbehåller sig dock rätten att få bära klädsmycken i silver och guld.
		1286. Erik Klipping mördas i Finderup, troligtvis på order av riksmarsken Stig Andersen. Hans son Erik, med tillnamnet Menved, bestiger tronen.
		1289. Norges kung Erik Prästhatare plundrar i Öresunds-området tillsammans med Erik Klippings mördare, vilka förklarats som fredlösa och flytt till Norge. Skanör och Helsingör eldhärjas svårt under plundringarna.
		1292. Herrevadskloster ödeläggs av brand. Det återuppbyggs och blir ett av Skånes främsta utanför städerna.
		1294. Erik Menved låter fängsla den nye ärkebiskopen i Lund, Jens Grand, sedan denne förklarat att han endast ser påven och inte danske kungen som sin överhet. Ärkebiskopen förs till fängelse på Själland. Under överfarten på sundet placeras den bundne kyrkomannen bakom ett par hästar vilka uträttar sina naturbehov över honom.
		1296. Jens Grand flyr ur fångenskapen och beger sig till påven i Rom. Kung Erik Menved gifter sig med Magnus Ladulås dotter Ingeborg på Helsingborgs slott. Paret får fjorton söner som alla dör vid späd ålder. Efter det sista barnets död väljer drottning Ingeborg att gå i kloster.
		1299. Eftersom kung Erik vägrar ge ärkebiskop Jens Grand skadestånd för den skymfliga behandling han utsatts för låter påven bannlysa hela Danmark. Sankta Mariakyrkan i Helsingborg omnämns första gången.
		1300 [cirka]. Simrishamn blir stad. Lindholmens borg utanför Sturup anläggs.
		1302. Påven häver inderdiktet över Danmark sedan danska regeringen gått med på att bevilja Jens Grand skadestånd. Dock får Jens Grand finna sig i att bli deporterad till Lettland och ersatt som ärkebiskop av legaten Isarnus. Om denne berättar samtida källor att han aldrig kom på särskilt god fot med danskar och skåningar, utan föredrog att umgås med italienare och fransmän.
		1307. Nya svenska härjningar i Skånes gränsbygder.
		1310. Ett nordiskt kungamöte hålls i Helsingborg.
		1312. En tysk flotta, som avseglat från Rostock, bränner kungliga slottet i Skanör.
		1313-18. Nytt danskt inbördeskrig där snart både tyskar och svenskar intervenerar. På Jylland utbryter ett uppror mot kung Erik, vilket snabbt får stöd av kungabrodern hertig Cristoffer och ärkebiskop Esger Juel. Tyskarna ingriper på kungens sida, svenskarna på ärkebiskopens. I ett slag nära Finjasjön vinner biskopens trupper en seger över de tysk-danska styrkorna och flera hundra danska och tyska riddare tillfångatas. Biskopshären erövrar också Falsterbo och belägrar Helsingborg. Snart börjar svenskarna plundra i stor skala och bränner och ödelägger åtta skånska härader. En schism utbryter inom kort mellan Cristoffer/Juel och svenskarna, varvid de sistnämnda så småningom lämnar Skåne. Biskopen och hertigen tvingas gå i landsflykt. Kronans finanser är i botten och kung Erik tvingas pantsätta hela Skåne för ett lån hos riksmarsken Ludvig Albrektsen.
		1319. Erik Menved avlider. Hertig Christoffer återvänder till Danmark och slår sig ner på kungatronen som Christoffer II. Han har stöd av de svenska hertigarna Erik och Valdemar och av hertigen av Brandenburg. Men på hemmaplan tvingas han omedelbart att bevilja adeln och prästerskapet skattefrihet.
		1319-50. S:t Petri kyrka, i gotisk stil, uppförs i centrala Malmö.
		1326. Cristoffer II störtas genom ett nytt uppror, organiserat av greve Gerhard av Holstein. Denne sätter upp hertig Valdemar av Sønderjylland som dansk motkung, i praktiken en marionett i grevens händer. Man beslutar att alla skånska och halländska slott, med undantag för fästningarna i Helsingborg, Skanör och Falsterbo, ska rivas.
		1327-29. Upproret mot Cristoffer II slås ner och kungen återtar tronen. I Malmö bildas det första tyska handelssällskapet i Danmark.
		1332. Efter ett slag vid Dannevirke tvingas Christoffer att avträda allt danskt land väster om Stora Bält till greve Gerard av Holstein. Efter kungens död samma år utbryter anarki i Danmark. Skåne och Blekinge pantsätts i tyska händer. Uppror följer, en skånsk delegation vänder sig till Sverige om hjälp och vid ett möte i Helsingborg köper den svenske kungen Magnus Eriksson den tyska panträtten på Skåne. Han hyllas som skånsk kung på S:t Libers hög och härmed är Skåne i union med Sverige. Under upproret mot tyskarna mördas flera hundra holsteinare utanför Lunds domkyrka.
		1335. Kung Magnus förbjuder träldomen i Skåne genom en förordning mot att hålla trälar som "fötts av kristen kvinna".
		1336. Magnus Eriksson blir kung över både Sverige, Norge och Skåne.
		1340. Valdemar, son till Christoffer II, blir dansk kung enligt ett avtal mellan de olika tyska panthavarna. Valdemar har tillbringat sin barndom och ungdom hos den tyske kejsar Ludwig av Bayern. För eftervärlden har han blivit ihågkommen som Valdemar Atterdag och med tiden lyckas han - genom hårda förhandlingar, skatteindrivningar och försäljning av besittningen i Estland - ena det danska riket på nytt.
		1343. Magnus Eriksson och Valdemar Atterdag möts på Varbergs fästning, varvid den danske kungen formellt avträder Skåne, Blekinge och Halland till Sverige "för evig tid."
		1344. Magnus Eriksson utfärdar skyddsbrev för Torekovs socken.
		1349-50. Digerdöden härjar i Norden och når också Skåne.
		1353. Kung Magnus utfärdar privilegiebrev för Malmö.
		1355. Den svenske stormannen Bengt Algotsson, som enligt samtida rykten har en homosexuell relation med kung Magnus, blir skånsk ståthållare.
		1357. Sverige delas upp mellan kung Magnus och sonen prins Erik, varvid den sistnämnde blir regent över Skåne. Som en av sina första åtgärder låter Erik fängsla ärkebiskopen, som är lojal mot kungen, varvid Valdemar omedelbart går in med sin här i Skåne för att bistå Magnus. Danskarna ägnar sig dock mest åt plundring och detsamma gör prins Eriks armé som kommit att gå till historien som den s.k. klubbehären, eftersom knektarna är beväpnade med spikklubbor.
		1359. Från Lund utfärdar kung Magnus brev om ett riksmöte i Kalmar, vilket anses vara den första skriftliga kallelsen till en riksdag i Sverige.
		1360. Valdemar Atterdag går ut i krig mot sin svenske tidigare bundsförvant, kung Magnus. Danskarna erövrar Skåne, Halland och Blekinge och tvingar Magnus att avstå dessa landskap till Danmark. Som gottgörelse lovar han att stödja den svenske kungen i kampen mot dennes inhemska fiender. Bengt Algotsson infångas vid Rönneholm och mördas. Pesten drabbar Skåne på nytt och dödar bland annat prins Erik.
		1361. Valdemar erövrar Öland och Gotland och låter efter sin inmarsch i Visby titulera sig "goternas herre." Samtidigt intrigerar kung Magnus och hans son Håkon av Norge ihop med det tyska stadsförbundet Hansan. Ett nytt krig mot Danmark och en återerövring av Skåne planeras.
		1362. Sjöslag i norra Öresund mellan Valdemars flotta och hanseaterna. Valdemar utgår som segrare och Hansan tvingas till vapenvila. Skälet till Valdemars seger är att norrmännen plötsligt byter sida och underlåter att hjälpa hanseaterna som överenskommet var.
		1362. Valdemar låter gifta bort sin 11-åriga dotter Margrete med kung Håkon.
		1367-68. En allians bildas mellan Sverige och Hansa-staterna Mecklenburg och Holstein. Alliansens härar går in i Skåne, erövrar Öresundskusten och skaffar sig snart kontrollen över bland annat Malmö, Lund, Falsterbo, Trelleborg, Ystad och Simrishamn. Även Köpenhamn härjas. Albrekt, hertig av Mecklenburg, slår sig ner på Falsterbo slott och utropar sig till "herre till Skåne". Valdemar tvingas gå i landsflykt och överlämnar regerandet till danska riksrådet.
		1369. Helsingborgs slott kapitulerar efter lång belägring av Albrekt av Mecklenburgs tyska knektar. Lundagård, Åhus och flera kloster belägras, skövlas och plundras.
		1370. Fred sluts mellan Danmark och Hansan. Skanör, Falsterbo, Malmö och Helsingborg lämnas som pant till Hansan under 15 år. Hanseaterna tillförsäkrar sig också rätten till veto vid de danska kungavalen.
		1376. Efter Valdemars död blir hans dotterson, Olof Håkansson, ny dansk kung med modern Margrete som förmyndare.
		1380. Den tioårige kung Olof ärver Norges krona, vilket innebär att Danmark och Norge förenas i en personalunion. I och med detta kommer också Island, Färöarna och Grönland in under dansk överhöghet. Under ett möte i Lund under Margretes och ärkebiskop Magnus Nielsens ledning undertecknas en landsfred för Skåne vilket ska sätta stopp för de oupphörliga inbördesstriderna. Men vid gränserna är det alltjämt oroligt. Albrekt av Mecklenburg går på nytt i krig mot Danmark och svenskarna härjar i norra Skåne. Danska trupper går in i Småland och Västergötland.
		1383. Lämningarna efter den heliga Magnhild, Skånes första lokalhelgon, placeras i Lunds domkyrka.
		1384-85. Albrekt av Mecklenburg erövrar Halland och rycker in i Skåne, men Margrete slår tillbaka hans här över riksgränsen. Hansan tvingas uppge sina krav på de skånska slotten, och Skåne lyder härmed åter under Danmark.
		1387. Den 17-årige kung Olav dör på Falsterbo slott. I Lund hyllas Margrete som Danmarks nya regent, landets första regerande drottning, senare gemenligen kallad "kung byxlös" eller "fru kung".
		1388. Drottning Margrete får stöd av den svenska adeln mot holsteinarna. Albert av Mecklenburg tas till fånga efter ett slag mot en gemensam svensk-dansk-norsk här utanför Falköping och spärras in på Lindholmen. Margrete utropas efter detta till drottning även av Sverige. Hennes systerdotterson Erik av Pommern blir kung av Norge. I Malmö utfärdar Margrete och ärkebiskop Magnus ett brev i vilket samerna i norra Sverige och Norge uppmanas att överge sin hedniska religion och i stället anta den kristna tron.
		1390. Vitaliebröderna [vitalianerna], tyska sjörövare, plundrar Malmö och Helsingborg.
		1394. I Helsingborg träffas Margrete och representanter för Hansan och de nordiska rikena för att mäkla fred. Men det blir inte mycket av med det - under mötet utbryter dispyt mellan tyska och danska riddare som snart börjar hugga ner varandra. Vitaliebröderna bränner Malmö och ockuperar också Gotland.
		1395. Ett stort fredsmöte mellan Margrete, Nordens stormän och de tyska städerna hålls på Lindholmens borg. Albrekt av Mecklenburg släpps fri mot en lösensumma tillsammans med sin son Erik. Man enas också om att med gemensamma krafter stoppa vitaliebrödernas härjningar.
		1396. Erik av Pommern blir kung av Danmark och ett halvår senare också av Sverige.
		1397. På initiativ av Margrete enas Sverige, Danmark och Norge till en enhet, den s.k. Kalmarunionen. Erik av Pommern kröns till kung över alla tre unionsrikena, men Margrete är i praktiken den som regerar från sin plats bakom tronen. Arrangemanget är ett led i att bekämpa Hansans växande inflytande i Norden. Ett nytt myntsystem införs i Danmark.
		1398. Med hjälp av Tyska orden jagas vitaliebröderna bort från Gotland. Margrete gör, i enlighet med ett avtal som ingåtts på Lindholmen-mötet, sitt intåg i Stockholm.
		1402. En man utger sig för att vara kung Olof, Margretes dödförklarade son. I Danzig omger han sig med ett hov och gör samtidigt anspråk på att vara Nordens rättmätige kung. Bedragaren utlämnas till Danmark och bränns på bål utanför Falsterbo.
		1406. Erik av Pommern gifter sig i Lunds ärkebiskopsgård med den 12-åriga engelska drottningen Filippa. En latinskola öppnas i Malmö.
		1410. Erik går ut i krig mot Hansan och Holstein om herreväldet över södra Jylland. I Ystad öppnas ett spetälskehus.
		1412. Margrethe avlider i pesten ombord på sitt skepp utanför Flensburg. Erik är nu ensam om regentskapet.
		1413. Landskrona, anlagt av Erik av Pommern, får sina första stadsprivilegier.
		1414. Helsingborg får stadsprivilegier för första gången.
		1416. Köpenhamn blir danska rikets faktiska huvudstad när Erik av Pommern slår sig ner där. Utanför Helsingör påbörjas bygget av fästningen Krogen, föregångaren till Kronborg.
		1420. En av de första stadsböckerna i Norden, "Registrum ville Malmöyghe", ges ut i Malmö.
		1422. Erik av Pommern förordrar att köpstäderna i Danmark och Skåne får ensamrätt på allt hantverk och handel. Detta tas inte emot nådigt av Hansan, som svarar med att förbjuda all handel på Norden och samtidigt härja utmed de danska kusterna. Erik tvingas inom kort återgå till den gamla handelsordningen.
		1424. Hanseaterna bränner Landskrona. I Helsingborg samlas ständerna för de nordiska länderna till en s.k. herredag under drottning Filippas ledning.
		1425. Helsingör blir stad. Brevsamlingen i Lunds domkyrka sorteras och arkiveras.
		1426. Drottning Filippa beger sig till Sverige för att begära svensk militär hjälp mot hanseaterna sedan dessa anfallit Köpenhamn.
		1427. Ett sjöslag utkämpas i Öresund mellan en dansk-svensk flotta och hanseaterna. Den dansk-svenska alliansen vinner en överlägsen seger.
		1429. Öresundstullen instiftas på initiativ av kung Erik som vill förbättra Danmarks dåliga finanser. Helsingör blir tulluppbörsort. En del av den svenska flottan förliser utanför Barsebäcks fiskeläge. Godset i Barsebäck omnämns i rimkrönikan.
		1434. I Sverige utbryter ett uppror under Engelbrekt Engelbrektssons ledning. Upprorsmännen tvingar det svenska rådet att avsäga sig sin tro och lydnad till kung Erik. Inom kort är Halland i Engelbrekts händer. Skåningarna sluter separatfred med denne, varvid kung Erik skickar reguljära trupper till Sverige. Grundstenen till Malmöhus fästning läggs.
		1435. Ett fredsavtal ingås och Erik erkänns på nytt som kung av Sverige. Karl Knutsson Bonde blir marsk, dvs överbefälhavare. Danmark ingår samtidigt ett fredsavtal med Hansan.
		1436. Den dansk-svenska freden varar inte längre. Under ett möte i Arboga avsäger sig de svenska rådsherrarna än en gång sin trohet till kung Erik. Karl Knutsson Bonde blir rikshövitsman. De upproriska erövrar Blekinge, Halland och nordvästra Skåne. Strax efteråt avsäger sig även det danska riksrådet sin trohedsed gentemot kungen som tar sin tillflykt till Gotland.
		1437. Malmö får av Erik av Pommern ett vapenbrev med Eriks griphuvud som stadssymbol.
		1438. En akademisk högskola, en s.k. studium generale, inrättas i Lund.
		1439. Kung Erik avsätts officiellt som kung i både Sverige och Danmark. Han stannar emellertid kvar i sin exil i Visby där han en tid ägnar sig åt sjöröveri.
		1440. Eriks systerson Cristoffer av Bayern blir ny unionskung.
		1443. Malmö blir myntpräglingsort.
		1444. Ett bondeuppror på norra Jylland slås brutalt ner. Kung Christoffer förbjuder de danska bönderna att bära vapen.
		1445. Den officiella utnämningen av Köpenhamn till danska rikets huvudstad äger rum i samband med bröllopet mellan kung Cristoffer och fjortonåriga Dorotea av Brandenburg.
		1448. Christoffer dör på Kärnan i Helsingborg - officiellt av en "brandbyld". Mer troligt är att han blev giftmördad av en grupp danska stormän som irriterats av kungens vana att omge sig med tyska adels- och ämbetsmän. Under Christoffers regeringstid har svår hungersnöd rått, vilket gett honom det knappast smickrande tillnamnet Barkekungen. Christian av Oldenburg utnämns till ny kung. Han är den förste regenten i den oldenburgska kungadystani som sedan kommer att regera Danmark ända fram till 1800-talet.
		1450. Kalmarunionen förnyas vid ett danskt-svenskt möte i Halmstad. Christian kröns till kung även över Norge. Båstad nämns i skriftliga källor för första gången. En latinskola anläggs i Helsingborg.
		1451. Nytt krig mellan Sverige och Danmark. I detta krig används kanoner för första gången i Skandinavien. Danska trupper faller från Norge in i Värmland, och ett fredsmöte i Blekinge mellan Christian I och Karl Knutson leder ingen vart. Borgmästaren, rådmännen och borgarna i Malmö förlänas tullfrihet.
		1452. Den svenska hären, ledd av Karl Knutsson, härjar svårt i Skåne och Halland. Större delen av Lund bränns ner, i stort sett bara domkyrkan och biskopsgården klarar sig. Ett uppbåd av skånska bönder möter svenskarna i en blodig sammandrabbning utanför Dalby, men besegras. Danskarna svarar med att besätta Älvsborgs fästning och härja vilt i Västergötland.
		1453. Svensk-dansk vapenvila. Skåningen Olof Nilsson går med kung Christians samtycke ut i ett privat sjörövarkrig mot hanseaterna på Östersjön.
		1455. Nya oroligheter blossar upp, varvid Lödöse plundras och bränns av danska trupper. Olof Nilsson lyckas med sin flotta - där hans hustru är en av kaptenerna - inta Älvsborgs fästning. Christian I låter honom som tack få tillbaka sin tidigare post som styresman i Bergen, men när Nilsson anländer till Norge för att ta sitt ämbete i besittning blir han överfallen av agenter för Hansan och mördad.
		1457. Karl Knutsson, som gjort sig impopulär i Sverige, avsätts och tvingas i landsflykt. Christian I kröns i Uppsala till kung över Sverige.
		1462. Båstad blir stad. Luntertun vid Rönne å nära Skälderviken nämns i dokumenten första gången.
		1463. Christian I besegras i ett slag vid Västerås av svenska trupper under biskop Kettils ledning. Christian avsätts som kung över Sverige, och Karl Knutsson bestiger tronen.
		1467. Christian I belägrar den svensk-danske stormannen Ivar Axelsen Totts slott Lillö nära nuvarande Kristianstad. Ivar Axelsen Totts bror Erik Axelsen Tott har året innan blivit riksföreståndare i Sverige i hemligt samförstånd med Karl Knutsson. Lillö kapitulerar efter ett års belägring. Kung Christian utlyser samtidigt en handelsblockad mot Sverige.
		1468. I Kalundborg hålls Danmarks första ständermöte [riksmöte].
		1470. Sten Sture d ä blir svensk riksföreståndare. Ungefär vid denna tid börjar kreatursaveln överta sillfiskets roll som den främsta näringsgrenen i Danmark.
		1471. I slaget vid Brunkeberg besegras Christians här av Sten Sture och dennes dalkarlar. Luntertun blir stad.
		1479. Köpenhamns universitet grundas.
		1481. Christian dör. Sonen Hans blir dansk-norsk kung, men erkänns inte av svenskarna. Under kung Hans regeringstid organiseras det danska penningväsendet och landet får Europas första statliga örlogsflotta.
		1489. I Malmö grundas ett dominikanerkloster.
		1490. Ett danskt-engelsk handelsavtal ingås. Engelska köpmän får rätt att bedriva handel på Lund och Landskrona.
		1493. Kung Hans förhandlar med den ryske storfursten Ivan III om en pakt mot de motsträviga svenskarna. Borgarna i Malmö får rätt att bedriva handel med utländska handelsfartyg som ankrat på redden i Öresund.
		1495. Den danska Rimkrönikan utges i Köpenhamn och blir den första bok som tryckts på ett nordiskt språk.
		1497. Birger Gunnersen, klockarson från Halland, blir ärkebiskop i Lund. Han är den siste skånske ärkebiskop som formellt utses av påven i Rom. Sten Sture d ä besegrar danskarna i ett slag vid Rössjöholm nära Munka Ljungby, men i ett slag vid Rotebro får danskarna överhanden. Hans kröns nu även officiellt till svensk konung och härmed är unionen återupprättad. Borgeby slott anläggs.
		1499. Riddaren Jens Holgersen Ulfstrand, amiral i danska flottan, uppför borgen Glimmingehus.
		Vill du läsa om vad som hänt i Skåne efter år 1500 och fram till idag? Klicka då här: Nya tiden